Under klimatmötet i Köpenhamn så "rådde det enighet" om att i-länderna måste stå för merparten av kostnaderna för minskningen av koldioxid-utsläpp, även i u-länderna. Men hur stort skulle stödet vara? Och hur ska det finansieras?
Speciellt Afrika, som är den kontinent som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna men som bara står för 3,7 procent av världens koldioxidutsläpp, krävde krafttag från i-länderna för att rädda klimatet samt en konkret finansiering till klimat-projekt i Afrika.
G77, utvecklingsländernas grupp i FN krävde ett bindande avtal där det preciserades hur stort dethär klimatbiståndet skulle bli och hur det skulle finansieras.
Frågan debatterades fram och tillbaka, Freddrik Reinfeldt sa att Sverige ska vara med och bidra till utvecklingsländernas framtid genom att ta de pengar som Sverige idag ger i bistånd till u-länder och ge iväg dem som klimatbistånd istället (tack Fredrik).
I slutändan var det inget av i-länderna som lovade någonting konkret.
G77-gruppens ståndpunkt är att det kommer att behöver 275 miljarder euro den kommande tioårsperioden.
Jag vet att 275 miljader (9 nollor) euro är mycket pengar, men när man jämför det med summan som amerikanska senaten beviljade för att rädda de amerikanska bankerna, en biljon dollar (12 nollor) så blir det ganska absurt.
För att citera Venezuelas president, socialisten Hugo Chavez
"Om klimatet vore en bank, skulle det varit räddat vid det här laget"
http://www.youtube.com/watch?v=6QQbRXaGsjM
