onsdag 26 november 2008

En verklig historia från mitt eget liv



Igår kväll skulle jag gå på toaletten. Inget ovanligt med det.

Men synen som mötte mig på toaletten var ytterst ovanlig. Vi har en gemensam toalett på det studentboende där jag bor.
På den toaletten satt en för mig främmande man i 30-årsåldern.
Han darrade som ett asplöv och tårar rann ned för hans kinder.
Han talade osammanhängande p.g.a ett skada han verkade ha ådragit sig i käken.
Efter ett par minuter började jag förstå vad han sa.

Han var hemlös och brukade i vanliga fall sova i en plastsäck vid centralstationen.
Men igår kväll hade han blivit bortkörd därifrån. Han irrade runt ett tag i kylan (dethär var en av de få dagar som vi har haft snö här) och tillsist så kom han fram till vårat hus.
På något vis lyckades han ta sig in till badrummet och där satte han sig ner.

Han hade slagit käken när han ramlade på gatan och han verkade helt klart ha snetänt på någonting.
Vi gav honom några mackor och ringde efter en ambulans.

Det verkade som att denhär snetändningen hade berövat honom närminnet. Han upprepade sigsjälv gång på gång och när de väl kom för att hämta honom så ville han inte ge sig av.
När de väl kom för att hämta honom ville han inte följa med och han slingrade sig i flera minuter. Antagligen för att han var rädd för att behöva sova ute i kylan inatt igen.

Tillsist så gav han sig av i deras sällskap.
Jag hoppas att han får vård. Riktig vård mot sitt missbruk.
Men vad vet jag? Han kanske bara får några plåster och en natt i fyllecell.




Här nedan kan du läsa om två vräkningar av hemlösa under loppet av de två senaste dagarna.
Platsen som de hemlösa vräks ifrån i Lund kommer att användas till att bygga ett nytt Lidl-varuhus.
http://www.metro.se/se/article/2008/11/25/06/5943-22/index.xml
http://sydsvenskan.se/lund/article234214.ece